Jag snubblade över begreppet Solipsism i helgen och tänkte beskriva det kortfattat för er.
Vi är medvetna, och vi är medvetna om att vi har ett medvetande. Hur stor roll spelar medvetandet? Många anser att människan är ensam av arterna på jorden att ha medvetande, men bevisen är självklart bristfälliga. Alla fysiska och känslomässiga intryck kommer att påverka vårt medvetande. Medvetandet är dels observationen av allt vad våran kropp gör, men ändå (känslan av) den fria viljan, att vi utifrån denna observation påverkar vad kroppen skall göra härnäst. Om den fria viljan själv är en illusion, så den bara observeras så är medvetandet egentligen interaktionslöst. Hur vet vi då att något annat finns? Hur vet jag att du har ett medvetande?
Välkomna Solipsismen, där ståndpunkten är att det enda som existerar är jag själv och mina upplevelser. Hur argumenterar man emot det?